FAQ: Direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD)

eu flaga

Ofta ställda frågor

Direktivet om hållbarhetsrapportering för företag är en ny lag som reglerar kraven på hållbarhetsrapportering i EU och är ett stort steg framåt jämfört med EU:s befintliga och relativt begränsade krav på hållbarhetsrapportering.

Även om denna lagstiftning är specifik för EU har den stora konsekvenser för företag över hela världen och kommer att få direkta och indirekta effekter och konsekvenser för många organisationer. Företagen förväntas följa direktivet redan från och med räkenskapsåret 2024.

Våra experter har svarat på de vanligaste frågorna kring CSRD här:

Viktiga akronymer

CSRD: Corporate Sustainability Reporting Directive
EU: European Union
EFRAG: European Financial Reporting Advisory Group
SME: Small/Medium Enterprise
ESG: Environmental, Social, Governance
TCFD: Taskforce on Climate-Related Financial Disclosures
GRI: Global Reporting Initiative
SASB: Sustainability Accounting Standards Board
SFDR: Sustainable Finance Disclosure Regulation

Varför är CSRD viktigt?

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är en ny EU-lagstiftning som kräver att både stora och små företag rapporterar om sin miljöpåverkan och sociala påverkan. Det är ett EU-direktiv som syftar till att hjälpa till med att få pengar att gå till hållbar verksamhet.

År 2021 antog Europeiska kommissionen paketet för hållbar finansiering, vilket medförde en av de föreslagna åtgärderna, CSRD. Med CSRD har Europeiska kommissionen för första gången definierat en gemensam ram för rapportering av icke-finansiella uppgifter. I slutändan stödjer det intressenterna att utvärdera organisationers icke-finansiella prestationer. På lång sikt syftar den till att uppmuntra företag inom tillämpningsområdet att utveckla mer ansvarsfulla metoder för affärsverksamhet.

Som en del av EU:s Green Deal har förordningen utarbetats som svar på utmaningen att, enligt Europeiska kommissionen, ”rapporter ofta utelämnar information som investerare och andra intressenter anser vara viktig”.

CSRD syftar till att ta itu med denna utmaning genom att tillhandahålla ett standardiserat ramverk för rapportering som företagen kan knyta sin icke-finansiella rapportering till.

em berörs av CSRD?

För närvarande är cirka 11 600 företag skyldiga att rapportera hållbarhetsinformation. Införandet av CSRD innebär att nästan 49 000 företag nu måste rapportera icke-finansiell information.

CSRD gäller för alla stora företag som är etablerade i en EU-medlemsstat eller omfattas av EU-lagstiftning, även de som redan omfattas av NFRD. Dessa företag omfattar både stora och små och medelstora företag av allmänt intresse.

Det gäller också alla europeiska börsnoterade företag (utom mikroföretag) och globala företag som har verksamhet (med förbehåll för tröskelvärden) / noterade värdepapper på en reglerad marknad i Europa.

I direktivet definieras ett stort företag som ett företag som uppfyller minst två av tre kriterier:

  • Nettoomsättning på 40 miljoner euro;
  • 20 miljoner euro i balansräkningens totala tillgångar;
  • 250 eller fler anställda.

Hur är CSRD kopplat till NFRD?

CSRD har utvecklats från det tidigare gällande direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). CSRD syftar till att stärka karaktären och omfattningen av hållbarhetsrapportering, vilket avsevärt ökar räckvidden för NFRD.

Det finns några viktiga skillnader mellan direktiven.

Främst gäller det antalet företag som omfattas av förordningen. Medan NFRD var inriktat på enheter av allmänt intresse, börsnoterade företag, banker och försäkringsbolag med mer än 500 anställda, omfattar CSRD enheter av allmänt intresse, företag med värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i EU, utöver alla stora företag som uppfyller minst två av tre kriterier.

Detta innebär att medan cirka 12 000 företag var föremål för NFRD-rapportering kommer uppskattningsvis 49 000 företag att behöva rapportera enligt CSRD.

De företag som rapporterar enligt NFRD skulle inkludera information om miljöskydd, socialt ansvar i förhållande till anställda, mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption och mutor samt mångfald i bolagsstyrelser. Enligt CSRD måste företagen följa den dubbla materialitetsprocessen och utvärdera hållbarhetsrisker som påverkar företaget samt företagets påverkan på samhället och miljön.

Slutligen kräver CSRD åtminstone en begränsad nivå av säkerhet för rapporterade uppgifter, vilket tidigare inte har krävts enligt NFRD.

Avgörande är att företag som tidigare har omfattats av rapportering enligt NFRD kommer att vara några av de första att rapportera enligt CSRD – de rapporterar först från och med den 1 januari 2025 på uppgifter från 2024.

Ingår dubbel materialitet i CSRD?

Ja. Företagen kommer att vara skyldiga att följa en process för dubbel väsentlighet. I korthet innebär detta att man bedömer hållbarhetsrisker som påverkar företaget samt företagets påverkan på samhället och miljön.

Eftersom hållbarhetsrapporteringen utvecklas snabbt kommer rapporteringstrenderna troligen att luta mot dubbel väsentlighet i framtiden, så det är viktigt att förstå effekterna från båda sidor för att få en korrekt rapportering.

Vad ska rapporteras inom ramen för CSRD?

CSRD har tagits fram för att se till att företagen offentligt redovisar korrekt information om de hållbarhetsrisker, möjligheter och effekter som de har på människor och miljö, samt de som påverkar företaget (dubbel väsentlighet).

I direktivet anges att hållbarhetsrapporteringen ska vara ”jämförbar, tillförlitlig och lätt för användarna att hitta och använda sig av med hjälp av digital teknik”.

För att stödja genomförandet av CSRD har European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) utarbetat de europeiska standarderna för hållbarhetsredovisning (ESRS). ESRS fungerar som en mekanism inom ramen för CSRD och beskriver de aspekter som företagen ska rapportera om. Den första uppsättningen av ESRS topiska standarder är i slutskedet av godkännandet och bör antas i juni 2023.

Enligt CSRD omfattar relevanta ”hållbarhetsfrågor” alla relevanta miljömässiga, sociala och mänskliga rättigheter och styrningsfaktorer, ofta kallade ESG-faktorer.

Är CSRD redan i kraft?

CSRD kommer att införas formellt den 1 januari 2024. Den första kohort som måste rapportera är företag som redan omfattas av NFRD. De kommer att behöva följa de ändrade reglerna och rapportera 2025 för räkenskapsåret 2024.

Andra stora företag som inte omfattas av NFRD måste börja rapportera från och med den 1 januari 2026 för räkenskapsåret 2025.

Små och medelstora företag kommer inte att börja rapportera förrän den 1 januari 2027 för räkenskapsåret 2026. Små och medelstora företag har dock möjlighet att frivilligt avstå från att rapportera fram till 2028.

För utomeuropeiska företag som har filialer eller dotterbolag baserade i EU gäller de nya kraven från och med den 1 januari 2029 för räkenskapsåret 2028. Dessa företag ska ha en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro i EU på konsoliderad nivå och ha minst ett dotterbolag (stort eller börsnoterat) eller en filial (nettoomsättning på mer än 40 miljoner euro) i EU.

CSRD kräver att företagen rapporterar om sin värdekedja, så leverantörer till CSRD-rapporterande organisationer bör räkna med ökade förfrågningar och krav på information.

Är EU:s taxonomi en del av CSRD?

Ja. Alla företag som rapporterar till CSRD måste rapportera om sin anpassning till EU:s taxonomi. CSRD tar även hänsyn till andra ramverk, däribland TCFD, GRI och SASB. Dessutom kommer indikatorerna i standarderna från SFDR att anpassas till CSRD:s rapportering.

SFDR reglerar redan hur finansmarknadsaktörer ska offentliggöra hållbarhetsinformation om de företag de investerar i. För att lyckas med detta måste dessa finansmarknadsaktörer ha tillräckligt med tillförlitlig information från dessa företag. Informationen offentliggörs som en del av CSRD, som syftar till att se till att de företag som investerar rapporterar den information som de finansiella marknadsaktörerna behöver för att uppfylla sina egna rapporteringskrav enligt SFDR.

Gäller CSRD för företag utanför EU?

Potentiellt. Den obligatoriska CSRD-rapporteringen omfattar även företag utanför EU som har årliga EU-genererade intäkter på över 150 miljoner euro och som har ett stort eller börsnoterat dotterbolag eller en filial i EU som genererar intäkter på 40 miljoner euro. Dotterbolaget eller filialen kommer att vara skyldiga att offentliggöra rapporter i CSRD-stil för dessa företag utanför EU på konsoliderad nivå från och med 2028 och rapportera 2029.

Är CSRD obligatoriskt?

Ja. ESRS förväntas antas i juni 2023, och den första gruppen av företag inom tillämpningsområdet kommer att behöva rapportera från 2025, på grundval av uppgifter från 2024.

Kommer företag att straffas för att de inte följer CSRD?

Även om sanktionerna för bristande efterlevnad av CSRD förväntas bli betydande är det okänt när EU-kommissionen kommer att börja införa sanktioner mot företag som inte följer CSRD.

Sanktionernas art och böternas värde kommer att bero på de olika medlemsstaterna.

Vilken vägledning ger CSRD för intern prissättning av koldioxid?

Utkastet till ESRS innehåller flera hänvisningar till intern prissättning av koldioxid (ICP) och viss vägledning som stöder genomförandet av ICP-system.

I avsnitt E1-3 (Åtgärder och resurser i samband med klimatförändringspolitiken) och avsnitt E1-4 (Mål i samband med begränsning av och anpassning till klimatförändringen) krävs att organisationer samlar in uppgifter som utgör en viktig grund för att beräkna deras implicita pris. Det implicita priset är ett kraftfullt mått och en bra utgångspunkt för alla organisationer som utvecklar ett internt koldioxidpris, eftersom det representerar den faktiska kostnaden för koldioxid som en organisation kommer att möta när den uppfyller sina mål. För många organisationer kommer denna kostnad för koldioxid att vara mycket mer väsentlig än externa skatter.

ESRS-riktlinjerna innehåller också ett särskilt avsnitt om intern prissättning av koldioxid (E1-8 – Internal Carbon Pricing). I vägledningen krävs att metoden för att fastställa det interna koldioxidpriset förklaras och att priset anges. Detta kan skapa oro eftersom många organisationer har varit ovilliga att dela med sig av denna information. ESRS ger ingen specifik vägledning om hur ett internt koldioxidpris ska fastställas eller beräknas, men föreslår en lämplig nivå av noggrannhet, bland annat följande:

  • Koldioxidpriset bör baseras på en analys av vad som är lämpligt för den aktuella tillämpningen (t.ex. på vilket område av verksamheten tillämpas priset).
  • Företaget bör redovisa ”i vilken utsträckning dessa [priser] har fastställts med hjälp av vetenskaplig vägledning och hur deras utveckling är relaterad till vetenskapligt baserade koldioxidprissättningstrajektorer”.

I CSRD-förordningarna eftersöks särskilt tillämpningen av ”dubbel väsentlighet”. Dubbel väsentlighet är kravet på att företag ska rapportera om både hållbarhetsfrågor och ekonomiska frågor eller om deras ”konsekvens väsentlighet” och deras ”ekonomiska väsentlighet”. Dubbel väsentlighet innebär att man måste mäta den verksamhet som påverkar företagets resultat i ekonomisk mening, men också de effekter som företaget har på samhället och miljön, med förståelse för att dessa inte är immuna mot att påverka resultatet, dvs. att det finns kostnader förknippade med dem. Intern koldioxidprissättning är ett viktigt verktyg för att förstå, representera och kommunicera dessa effekter och risker. Anthesis strategi för ICP överensstämmer med kraven och avsikten med CSRD-förordningarna.