Konstgräs

September 8, 2021 | Insights,

Mikroplaster är plastpartiklar (inklusive gummi) mellan 1 nm och 5 mm. Primär mikroplast produceras i små storlekar (t.ex. används i kosmetika och rengöringsprodukter), medan sekundär mikroplast bildas genom slitage av större plastföremål och nedbrytning av plastskräp i miljön. “Partiklar” omfattar fibrer, fragment, flingor osv.
Reach-kommittén är för närvarande engagerad i arbetet med att ta fram strategier för att begränsa användningen av mikroplaster.

Problemet med mikroplaster

Det blir allt tydligare att konstgjorda idrottsplatser har miljö- och hälsokonsekvenser och att de i hög grad bidrar till mikroplastföroreningar.

Anthesis arbetar med 25 kommuner i Sverige, som täcker 400 planer (vilket motsvarar 90 % av alla fotbollsplaner som ägs av kommuner), och har samarbetat med Bekogr för att leverera hållbara lösningar för konstgräsplaner och arbetar för att omvandla konstgräsplaner i Sverige mot nollföroreningar och för att mildra de skadliga effekterna av mikroplaster på miljön.

Anthesis har varit en viktig aktör för att bidra till att säkerställa att både nya och befintliga planer utformas, underhålls och används utan att ha en stor påverkan på miljön. Detta innebär att man uppmuntrar mikroplastfria planer, ser till att plasten stannar kvar på planen där den används och att den återanvänds eller återvinns på ett förnuftigt sätt i slutet av sin livslängd.

Men vad är det egentligen med konstgräs?

För att få en bättre förståelse måste vi veta vad mikroplaster är.

Problemet med föroreningar från konstgräsplaner

 

Konstgräsplaner (s.k. 3G/ 4G-planer) har snabbt blivit ett växande problem som en källa till mikroplastföroreningar. Varje år hamnar tusentals ton mikroplastgranulat från konstgräsplaner i miljön. Dessa mikropartiklar försvinner från planen genom kontakt med andra ämnen, t.ex. spelarnas skor, och hamnar slutligen i marken, floderna och djurlivet.

 

Det finns också en allmän oro för hälsoeffekterna av ämnen som läcker ut från utfyllnadsmaterialet, t.ex. kemikalier i den plast och de gummiblandningar som används.

 

Alla som ansvarar för anläggning, underhåll och förvaltning av en konstgräsplan har som verksamhetsutövare en skyldighet att vidta åtgärder för att minska konstgräsplanens miljöpåverkan.

Hur stort är detta föroreningsproblem?

  • Ett bildäck kan användas för att tillverka 4 kg gummikulor för konstgräsplaner.
  • Det krävs 28 500 skrotdäck för att producera tillräckligt med fyllning för att täcka en fotbollsplan = 114 kg plast per plan.
  • I dag finns det cirka 264 km2 konstgräs bara i Europa, eller cirka 21 000 planer, och det växer med 6 % per år.
  • Om vi fortsätter kommer den yta som täcks av konstgräs i Europa år 2028 att vara lika stor som hela Göteborgs kommun!
  • 10 % av ytorna måste bytas ut varje år, och de har en livslängd på 10 år, vilket motsvarar ungefär 72 000 ton “förlorad utfyllnad” i Europa varje år.
  • I genomsnitt hamnar ungefär 10 % i avloppet (~900-8000 ton), i dagvatten och lokala vattendrag, medan nästan hälften av dessa hamnar i närliggande mark och gräs (8000-32500 ton).
  • Detta motsvarar ungefär 2 ton mikroplastföroreningar per plan och år, eller 2 gram per sko per träning/match. Detta är tre gånger större vid vått väder.
konstgräs-sverige

Problemet med konstgräs i Sverige

I Sverige har problemet med dessa planer blivit tydligt, där konstgräs utgör det näst största problemet med mikroplaster i landet – det rör sig om cirka 2-4 ton per plan och år från cirka 1 000 planer som täcker 7,6 km2. Samtidigt som många fler planerats och byggs i landet finns det också ett intresse på EU-nivå för att förbjuda det gummigranulat som ofta används. EU:s kemikaliemyndighet har faktiskt föreslagit ett fullständigt förbud mot dessa partiklar.

Med en hög täthet av konstgjorda planer i landet har viktiga intressenter inom idrotten uttryckt sitt missnöje med det föreslagna förbudet, men hållbara lösningar måste hittas för att mildra de negativa effekterna av dessa planer. Sverige har en stor infrastruktur för förbränning men har ännu inte kommit ikapp andra EU-länders återvinningspotential.

 

Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, arbetar med ett förslag om att sänka den tillåtna gränsen för hur mycket PAH:er granulat får innehålla. Materialen omfattar följande:

  • PE
  • PP
  • PA
  • SBR
  • EPDM
  • R-EPDM
  • TPE
  • Latex

Mer om konstgräsplaner

Många konstgjorda sportplaner innehåller fina korn, vanligtvis gjorda av gummi, som en fyllning för att skapa en bekvämare spelplan. Denna metod innehåller ofta en blandning av polyeten och polypropen, tillsammans med en mängd andra material, inklusive ett syntetiskt gummi som kallas styrenbutadien (SBR).

SBR tillverkas av gamla bildäck, vars gummi och andra typer av plastfyllning kan innehålla mängder av potentiellt skadliga kemikalier och tungmetaller, från bisfenol A till polyaromatiska kolväten (PAH) och ftalater (DEHP). Egenskaperna hos detta “mikrogummi” innebär att det är mer sannolikt att de associeras med långlivade organiska föroreningar i miljön.

Polycykliska aromatiska kolväten är välkända som cancerframkallande ämnen som vid vissa exponeringsnivåer kan utgöra ett hot mot människors hälsa och välbefinnande.
Dessa kemikalier kan lakas ut med tiden och kommer att fortsätta att läcka ut från granulat som ligger på planen, i jorden eller i vatten. Föroreningar kommer från spelplanens kanter, ner i avloppet, via underhåll och spelare, under användning och installation/leverantörskedjor/avslutning av livslängden och till mark, närliggande vattendrag och hav.

 

typer av gräsmatta

Bortskaffande av konstgräsplaner

Konstgräsplaner har en genomsnittlig livslängd på 8-10 år. Men vad gör man med planen när den tas bort?

Blandningen av material i de olika skikten av konstgräset innebär att det inte finns något enkelt sätt att återvinna hela planen. Därför kan lagring, olagligt bortskaffande och vilseledande “återvinningstjänster” leda till fler miljöproblem.

Biologiskt nedbrytbar plast kräver industriell biologisk nedbrytning (kompost eller anaerob nedbrytning) för att kunna brytas ned. Det kan också vara problematiskt att blanda in dem i konventionella plaståtervinningsströmmar.

För att undvika ytterligare miljöproblem, som ökar snabbt med tanke på bristen på utbredd infrastruktur för att ta hand om de konstgjorda planer som för närvarande används, måste alternativa lösningar och tydliga planer för uttjänta planer utvecklas.

  • När man utformar nya anläggningar och större ombyggnader av gamla anläggningar måste man ta hänsyn till möjligheten att samla in mikroplaster i utformningen.
  • Om möjligt bör planen dräneras så att allt dagvatten samlas upp i en gemensam uppsamlingsbrunn som är utformad för att möjliggöra installation av granulatfällor.
  • Överväg om brunnar och ränndalar behöver anordnas i närheten av planen där de tar emot mycket gummigranulat.
  • Om möjligt, lägg mattor över brunnar/rännor.
  • Att förse planen med fällor förhindrar spridning av granulat.
  • Platser för att lägga snö bör tillhandahållas och mikroplaster i smältvattnet bör samlas in.

Lösningen för konstgräs

  • Syntetiskt gummi är det överlägset vanligaste materialet som används, men det är inte det enda materialet på marknaden. Det finns naturliga, biologiskt nedbrytbara material som kan användas i stället och som ger samma spelkvalitet och är hållbara, hållbara och giftfria, samtidigt som de ger svalare spelytor, vattenretention och naturliga avdunstningsprocesser samt minskad statisk friktion. I slutet av sin livslängd är dessa utfyllnader säkrare och lättare att göra sig av med, återvinna eller återanvända utan negativ miljöpåverkan.
  • Icke utfyllnad och hybridplaner: Alternativa konstgräsplaner som inte behöver någon utfyllnad blir också alltmer populära, och en rad tillverkare erbjuder nu tekniska lösningar för att göra dessa ytor lika kvalitativa, säkra och hållbara som planer med utfyllnad. Ett annat alternativ är att välja en hybridplan – dessa använder en kombination av naturgräs och syntetiska fibrer. Riktig jord kan användas för att fylla ut planen, vilket gör att man slipper använda utfyllnad av mikroplast. Hybridgräs innehåller oftast 80 % naturgräs och 20 % konstgräs. Två modeller: matta-hybrid och stitch-hybrid. 9 av Sveriges 10 hybridgräsplaner är Carpet-hybrid.
  • Begränsning genom fysiska hinder och beteende: På många planer kan utfyllnadsmaterial lätt komma ut på grund av avsaknaden av fysiska barriärer. Enkla förändringar kan göras för att avsevärt minska risken för förluster: från att lägga till sparkbord runt planens omkrets till filter i närliggande avlopp.

Policy för konstgräs

Kraven på att mildra de negativa miljöeffekterna av konstgräsplaner stöds av en rad olika bestämmelser på både nationell nivå och EU-nivå.

EU


  • Avfallsdirektivet och avfallshierarkin
  • Reach-förordningen
  • Baselkonventionen
  • Upphandlingsdirektivet
  • Europeisk standard för konstgräs
  • FIFA:s kvalitetsprogram
  • ECHA – gränsvärde för PAH:er i återvunnet gummigranulat [planerat]
  • ECHA:s riskbedömningskommitté – förbjuder avsiktligt tillsatt mikroplast [planerat].

Sweden


  • Miljöbalken kapitel 2 & 9, 15 & 26 (SFS (1998:808) Miljöbalken. Miljö- och energidepartementet)
  • Lagen om offentlig upphandling
  • Klimatliv och industriellt liv
  • Förbud mot deponering och förbränning
  • Skatt på deponering av avfall
  • Företagens ansvar
  • Svenska fotbollsförbundets rekommendationer
  • Naturvårdsverket – Avfall som en resurs [planerad]
  • KEML – Giftfri från början [planerad]
  • Registreringstillstånd [planerat]
  • SFS (2006:412) Lag om allmänna vattentjänster.
  • SFS (1998:899) Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 45

bekogr-turf-graph

Gruppens resultat

Sedan 2016 har vi genom Bekogr-koncernen uppnått följande:

  • Minskat återfyllning av utfyllnad från 4000-1200 ton/mark till 0-500 ton/mark.
  • Utvecklat strategier och färdplaner för hur vi ska minska mikroplaster från fälten.
  • startat 25 projekt med experter och forskningsinstitutioner.
  • Utvecklat guider.
  • Förfrågningar om information
  • krav på upphandling.
  • Utveckling av samarbete längs värdekedjan
  • 75 % av alla medlemmar har utvecklat strategier för att minska mikroplaster i badplatser.
  • Testning av nya material i badplatser

Alla aktörer som upphandlar eller beställer anläggning, skötsel och underhåll av konstgräs är välkomna att delta i Naturvårdsverkets initiativ.
Läs mer om det https://bekogr.se/

Kontakta oss

Vi vill gärna höra från dig

Anthesis har kontor i USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Irland, Italien, Tyskland, Sverige, Spanien, Portugal, Andorra, Finland, Nederländerna, Belgien, Colombia, Brasilien, Sydafrika, Kina, Filippinerna och Mellanöstern.