Trädgårdsstäder för en hållbar stadsutveckling
I veckan träffade Anthesis-kollegorna Agneta Persson, Efstathia Vlassopoulou och Linda Stafsing riksdagens civilutskott. De presenterade vår analys av hur trädgårdsstäder kan bidra till en mer hållbar stadsutveckling. I mötet deltog också TMF som är vår uppdragsgivare.
Den ökande urbaniseringen och brådskade klimatåtgärder ger högsta prioritet för hållbara urbana lösningar, och de senaste decennierna har en allt starkare bild vuxit fram att den täta, kompakta stadsbebyggelse utan småhusbebyggelse skulle vara den miljömässigt ”ideala” hållbarhetslösningen. Men vår analys utmanar den bilden. Det är tvärtom så att trädgårdsstäder på många sätt är betydligt mer hållbara än de täta, kompakta städerna:
- Trädgårdsstaden har lägre klimatpåverkan – Både totalt och per capita från bostäder och transportinfrastruktur
- Trädgårdsstaden har ett högre värde för ekosystemtjänster – Såväl totalt som per capita
- Trädgårdsstaden uppfyller de boendes önskemål om boendeform (en rapport från boverket visar att 7 av 10 vill bo i småhus eller radhus)
- Trädgårdsstaden ger ökad social hållbarhet genom ökad trygghet och känsla av tillhörighet
– Många intressanta och initierade frågor ställdes och mötet kommer förhoppningsvis leda vidare till en fördjupad och intensifierad dialog med politiker inom området, säger TMF: s bostadspolitiske expert Gustaf Edgren.
Källa: TMF
Vår slutsats är att vi måste förändra hur vi planerar och bygger våra städer och samhällen. Vi måste ge mer plats för trädgårdsstäder eftersom de bidrar till ökad hållbarhet samtidigt som de levererar den typ av bostäder som majoriteten vill bo i. Vårt förslag till lösning är att integrera fler stadsdelar med trädgårdsstadskaraktär i urban skala, och att därigenom skapa en variation mellan täta områden och trädgårdsstäder.
TMF skriver på sin hemsida att mötet på alla sätt var en framgång. Mer om mötet finns att läsa hos TMF.