Examensarbete om gröna tak

Under hösten 2020 skrev Olivier Rostang, då student vid Sveriges lantbruksuniversitet, sin masteruppsats hos Anthesis kopplat till projektet Ett tak – fem möjligheter. Uppsatsen – GIS modellering av ekosystemtjänster från gröna tak för att optimera placering och kartlägga multifunktionalitet av gröninfrastruktur: en fallstudie i sydöstra staden, Uppsala – finns nu att ta del av.

Kan man optimera städer med hjälp av gröna tak för att nå de global målen? 

Människor flyttar till städer i antal större än någonsin tidigare. Samtidigt ansvarar städer för de flesta utsläpp och konsumtion och har en tendens att ha låg biologisk mångfald. I framtiden kommer vi behöva göra städerna mer energieffektiva och återansluta dem till biosfären genom att integrera naturen i deras design. Men hur gör vi detta när plats är den dyraste resursen i städerna idag? Enkelt, använd de utrymmen som ingen använder: tak. Anthesis Enveco AB har utvecklat en plan för nya gröna tak som uppfyller olika funktioner, som vattenhantering, energiproduktion och maximering av biologisk mångfald.

Fastighetsutvecklare och stadsplanerare står dock inför problem i denna utveckling. Är gröna tak lönsamma och i så fall, vart ska vi placera dem? Det måste säkert finnas optimala platser för att dra nytta av dessa tak? Och vad händer om vi antar att alla tak i framtiden skulle täckas av någon form av grönt tak och vi på något sätt kunde hitta ett sätt att fördela dessa på ett smart sätt baserat på stadens behov?

Denna masteruppsats försöker svara på den sista frågan, nämligen: var är den optimala placeringen för varje typ av grönt tak och vilka platser kan dra nytta av många samtidigt (hög multifunktionalitet)? För att göra detta i praktiken använde denna avhandling det nya distriktet Södra staden i Uppsala som en fallstudie. Genom att använda spatial data om landtäckning, framtida planerade byggnader, översvämningsrisk, biologisk mångfald och transportinfrastruktur, försökte denna studie modellera vad som utgör optimala platser för taken med tanke på vad varje tak uppfyller för funktion och var det behövs. Resultaten visas i form av kartor, som hjälper fastighetsutvecklare och stadsplanerare att fatta välgrundade beslut om att implementera ekosystemtjänster och hur man optimerar denna fördelning. I framtiden kan detta till och med användas för att beräkna vilket grönt tak som är mest lönsamt baserat på platsen.

Uppsatsen finns att läsa i sin helhet här.