Ny nationell statistik visar hur energin används i svenska kontorsbyggnader
Hur används energin i svenska kontor – och var finns den största potentialen för energieffektivisering?
Genom projektet STIL3 har Anthesis bidragit till att ta fram den mest detaljerade kartläggningen av energianvändningen i svenska kontorsbyggnader på över ett decennium. Resultaten ger myndigheter och fastighetsägare ett viktigt underlag för energieffektivisering och utveckling av framtida energipolicy.
Situation
Tillförlitlig energistatistik med en hög detaljeringsgrad är en grundförutsättning för att kunna utveckla effektiva styrmedel och minska energianvändningen i byggnadssektorn. Den senaste omfattande kartläggningen av energianvändningen i lokaler genomfördes av Energimyndigheten inom ramen för deras STIL2-studie mellan åren 2005 och 2010.
För att uppdatera kunskapsläget initierade Energimyndigheten projektet STIL3, med syfte att ta fram ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska lokalbyggnader. Den första projektetappen fokuserade på kontors- och förvaltningsbyggnader.
Lösning
Anthesis ledde på uppdrag av Energimyndigheten en studie som omfattade statistiskt urval, datainsamling och inventeringar och analys i 100 kontorsbyggnader i 40 kommuner runt om i Sverige. Energianvändningen analyserades för olika ändamål – såsom belysning, ventilation, kyla och kontorsutrustning – och resultaten viktades därefter statistiskt för att representera energianvändningen i Sveriges kontorsbestånd.
Analysen sammanställdes i en nationell rapport som ger en detaljerad bild av hur energi används i kontorsbyggnader och hur energianvändningen har förändrats över tid.
Påverkan
Den uppdaterade nationella statistiken visar att den genomsnittliga energianvändningen i svenska kontorsbyggnader är cirka 135 kWh per m² och år, vilket ger en aktuell bild av energiprestandan i sektorn. Analysen visar att energianvändningen i kontor har minskat signifikant sedan STIL2-undersökningen för kontor genomfördes år 2006.
Den visar också att energianvändningen har minskat mest inom ventilation och belysning. Dessa områden är också två av de största elanvändningsområdena i kontor. Trots den stora effektivisering som har skett återstår dock en stor energieffektiviseringspotential.
Resultaten används av myndigheter, fastighetsägare och branschaktörer som underlag för styrmedel, energistrategier och utveckling av mer energieffektiva byggnader.
Utforska våra lösningar inom hållbara energisystem
Kontakta oss
Vi vill gärna höra från dig.
Vi är en global aktör med vision att skapa förändring. Vi välkomnar alltid förfrågningar och samarbeten som driver innovation och utveckling framåt.
Lastning…
